Blomstertjuven

Så långt tillbaka jag kan minnas har jag alltid älskat blommor. Pärlhyacint, löjtnatshjärta, liljekonvalj, var några av mina favoriter. Men tulpaner tyckte jag var fula, tyckte riktigt illa om tulpaner, fula, fula men idag om jag får tulpaner så sprider sig leendet i mitt ansikte. Mina vänner vet att jag tycker om tulpaner och eftersom jag är ett januaribarn så blir det ofta tulpaner då. Mannen vet också om min kärlek till tulpaner och ja, han är bra på mycket den goe mannen men köpa blommor är väl inte hans bästa "skill".

Som liten var jag en fena på att plocka blommor. Så fort det bara gick var jag ute i skogen och plockade vitsippor, blåsippor, backsippor (hade inte så bra koll på det fridlysta) och sprang hem med min skörd till mamma. En gång kom jag hem med en fin bukett som jag gav till mamma och då frågade hon: -Var har du hittat dessa blommor? -I kogen, svarade jag. Liten tös som inte var så intelligent, kunde inte utala ordet skogen riktigt och kunde inte inse att ens mamma lätt genomskådade lögnen om de skogsplockade blommorna. Buketten jag gav min mamma var ett fint exemplar från grannens rabatt.